Veckans förväntningar: Jag hoppas på att få mycket gjort denna veckan, det finns lite möten i kalendern och mycket saker som står på listan över att bli avverkade. Det innebär att denna nedrans förkylning som jag vaknade med i lördags morse has to stay away. Veckans nja: Det är väl att jag precis kom på att det är den 20 januari idag och att jag har lämning till ELLE, det vill säga jag har inte tid att sitta här och skriva blogginlägg egentligen. Hehe. Jag trodde av någon outgrundlig anledning att det är den 20 först på onsdag. Ajaj. Veckans träning: Ställde in boxningen igår för att jag inte mår bra, behöver nog ställa in morgondagens träning också. Ja och i helgen såg jag så fram mot att ta mig ut och springa, blev ju inte ett skit av det heller. Skit förkylning. Veckans mys: Imorgon ska jag till Lena på ansiktsbehandling, det är en sådan sak som jag både längtar efter och tycker är så mysigt att jag nästan smäller av. Dels för att jag känner mig så himla fin efter, dels för att Lena är en av de mysigaste människorna jag Veckans längtan: NÄMEN snälla nån!!! Anna the surfer kommer hit på fredag! Behöver jag säga något mer? Jag längtar så att jag nästan spricker. Helt ärligt hennes besök här har tagit över storheten i att längta efter både födelsedag och julafton. Förstår ni då??? Vi har inga speciella planer, mer än att avverka 1000 samtal, skratta och dricka bubbel. Veckans soundtrack: Sprang på den här låten av Janice i veckan. Kan inte sluta lyssna! Veckans tips: Att inte överplanera sin tid är en himla bra grej. Det går inte att hinna hur mycket som helst på en vecka, vare sig det gäller jobb eller ledighet. Det tycker jag gör att inget blir roligt och att precis som med träning så känner man att man suger om man planerar för stort och för mycket. Helgens bästa: Ja men hur sjukt det än må låta så säger jag skogspromenaden med David, hans mamma, Knut och Buster. Veckans poäng: Jag är så dålig på att planera, men kanske ännu sämre på att hålla mig till det jag har planerat. Jag mår ofta så otroligt mycket bättre när mitt ostrukturerade liv går enligt plan, eftersom att planerna ofta är baserade på välbefinnande, men det verkar vara himla lång väg mellan tanke och agerande. Typ så.
