Livet rullar på i en lunk jag önskar att det fanns mer av i vardagen. Bekymren är små, vännerna underbara och allt spontanhäng okomplicerat. Jag gör hemgjord granola, bakar kakor och letar recept. Tar med mig en flaska bubbel när vi går på kalas, har tålamod och tränar utan krav. Jag sover länge på morgonen, suger i mig varenda timme av kvällsljuset, fångar solnedgångar i baddräkt, är knappt inomhus någonting alls! Jag funderar på om nyckeln till det här livet är att ändra om vardagen och får mer tid över? Om det hänger ihop med att det är svårt att få ro i en storstad? Eller är en sommardrömsillusion som är lika skör som vinterns första is? Svaret på de frågorna kommer jag inte kunna ge er nu. Men kvällen hos Tekla och Robin ger er nog en känsla för vad jag pratar om? Sommarsöt charmör i hatt. Tekla och hennes lilla minimänniska på deras mysiga altan. En tjuv i chipsskålen och den där jävla Anja Forsnor som verkar vara omöjlig att skaka av sig. 😅 Robin serverade pizza och vi njöt! Knut ville ha pizza men fick ingen. Vi samlade raskt ihop gänget för att hinna bada innan solen gick ner. OMG! Var det mysigt eller mysigt? Puss!
