[caption id="attachment_1802430" align="alignnone" width="1000"] Fotograf: Rasmus Lindahl[/caption] Tankar jag tänkt. Tankar jag har tänkt om. Att leva är att lära. Svart och vitt en genväg. Gråskalor något som som skapas på toppar och i dalar. Gråskalor är präglade av sorg, lättnad, ovisshet, vemod, oro, kärlek, lycka, reflektion, felsteg, ilska, enighet, utmaningar, rädslor, framgång och öppenhet. För mig har gråskalorna gjort att jag lever mitt eget liv lite snällare och mindre snävt. Det har öppnat upp för människor jag inte trodd jag behöver, som har förändrat mitt liv för alltid. Det har gjort att jag låter alla känslor få ta plats i min kropp. Det förbjudna och det tillåtna. Det djärva och försiktiga. Jag har inte kommit så långt att jag kan stå för allt. Väljer att inte vara så öppen så att folk kan strö salt. Nyansering av livet gör att det finns utrymme att vara både stark och svag, lättsam och eftertänksam, lojal och föränderlig. Det gör att grundprinciper finns kvar men att inget någonsin måste vara skrivet i sten, det handlar om att ta in, lyssna och lära utan att förlora sin moral. Det handlar om att vara ödmjuk och att bära en kappa som klarar vind, om att inte alltid vara perfekt och väga stå upp för sig själv, tänja gränser och om att vara feg.
