I vår bok Self Care skriver Anja och jag om vikten att ha bra relationer. Ja men självklart kärleksrelationer, men vi trycker kanske än mer på de relationer vi har med våra vänner. För är det något vi båda är helt övertygade om, så är det att vänskapsrelationer är bland det viktigaste vi har. För min del handlar vänskap om att ha så pass trygga relationer att jag kan känna mig trygg, det vill säga att om jag delar något, behöver jag inte fundera över att jag i efterhand får "äta upp" eller inte kan ta tillbaka det jag har sagt, ingen skulle någonsin använda det mot mig. Jag behöver inte heller känna oro för att det jag anförtror ska spridas vidare. Trygghet och tillit. Jag har förmånen att ha kvar mina barndomsvänner, men också att ha träffat nya riktigt nära vänner i vuxen ålder, det vill säga lyckats samla människor från hela mitt livs resa, det är väldigt fint och skapar dimensioner. Jag skulle säga att jag har extremt djupa relationer och det misstänker jag hänger ihop med att jag, när jag känner mig trygg, är väldigt öppen. Min öppenheten har såklart vuxit sig stark genom den tillit och innerlighet jag känner att alla mina vänner sprider och har som gemensam nämnare. I svåra tider, ja typ som den jag befinner mig nu, omringar mina kompisar mig som en mur, en mur som fyller funktionen att både skydda och stötta upp. Vänner som är lyhörda och vill lyssna, gör mig uppmärksam på att de finns tillgänglig hur ofta och mycket jag vill, som förstår att man inte alltid vill älta och prata om det man går igenom utan bara visar att de finns till. Som skickar sms, hör efter så att jag klarar mig, erbjuder mig sin tid och trygghet. Låter mig veta att det alltid finns någon där. Det är ovärderligt och gör mig stark. Knyter våra band ännu starkare. Det är så vackert och stort att jag inte finner ord. ❤️
