För några veckor skrev jag om att vi höll en hemlig vigsel i Halmstad (läs inlägget här). Visst känns det som att det är dags för del 2 nu? Del 2 som inte är lika känslomässigt laddad, ni förstår, nu vankas det fest! Efter vigseln, hade vi såklart förberett lite mys för våra bröllopsdeltagare, tanken var att vi skulle skåla nere på klipporna där vi trivs som bäst, men det hängde regn i luften så vi vågade inte chansa, utan frågade Pia och Robert om vi fick lov att bjuda in hela gänget till deras altan. Bröllopsgäng tågade ner genom den stugby jag har spenderat flest somrar i livet, jag i klänning och krans med min man vid min sida, jag tror att ni förstår hur overkligt det var, jag tror ni kan känna hur härligt vi hade just där och då. Väl nere på Pia och Roberts altan skålades och pussades det medan Italiensk musik rullade genom högtalaren. Skulle säga att studenten är det närmaste jag kommer att beskriva den högtidliga känsla som hängde i luften. Alla var så glada och varma. Ja men sen ställde sig kära papi Robert och höll ett så varmt och hjärtligt tal till oss. Älskar honom och Pia. Kan inte sätta ord på hur tacksam jag är över att dom kunde vara med! Han bad oss lova varann att alltid säga förlåt. Ett löfte jag ska göra mitt yttersta att hålla, oavsett graden i utmaningen! Vi kramades! Sen tog vi en sista skål innan det var dags för oss att ge oss iväg på middag. Tur var väl det, bubblor letar sig till skallen i en hast varma julidagar när nerverna ligger utanpå! Vi promenerade bort mot Bettans längs havet så att Pamela kunde fånga det nygifta paret på bild. (Resultatet av det kommer i del 3.) Hahahaha! Sen när vi kom bort till Bettans hade Therese och Johan såklart beställt in hot shots! Ja, vi ÄLSKAR det, ni ser ju hur nöjda vi blev. TJO! Sen vankades det skaldjursmiddag. Jag tror att ni som har hängt här i min blogg ett tag vet hur enormt mysigt och gott jag och David tycker att det är där. Kändes även som att våra gäster fann sig. Ja men vi fick såklart kämpa en del med solen eftersom att vi hade bokat bästa bordet längst ut i lokalen med utsikt över horisonten. Det beställdes drinkar och skålades som att det inte fanns någon morgondag. Lätt en av somarens festligaste och härligaste kväller. Ville på riktigt inte att kvällen skulle ta slut. Volymen vid vårt bord var högljudd och intensiv. Kan vi höra det? Hahaha, jag tror att Marcus försöker lura brallorna av mig och David. Ostronskål som sig bör. Det var precis lika overkligt mysigt som det ser ut. Hahahaha, väldigt nöjda!? Medan solen tog farväl fortsatte vi att leva. Vi hade både nattklubbsdans och nakenbad kvar på schemat. (Ett nakenbad där vi möttes av ett par som hade sex ute i vattnet. Haha!) Ja men typ så. Fotograf: Pamela Hanné
